Plötsligt händer det!

Jaha, så har man bestämt sig för att ta ett friår då. Härligt.
inte ha något behov av att tänka på skolan över huvud taget, tråkigt känns det iförsig på samma gång, kommer sakna alla människor där så förfärligt mycket, men det här är precis vad jag behöver.
Ni som inte känner mig har förmodligen ingen aning om vad jag talar om, så jag ska ta att berätta.
Jag hade Stockholms hotell- och restaurangskola som förstahansval och jag kom in, egentligen har jag inte den blekaste om varför jag valde just hotell- och restaurang eftersom jag inte är ett dugg intresserad utav att laga mat o.s.v. men jag var väl stressad och valde att gå en yrkesförberedande inriktning eftersom jag var sjukt skoltrött efter att ha gått tio år i skolan (med sexårs inräknad). Så jag hade ingen lust att efter ytterligare tre år vid skolbänken plugga vidare i ytterligare fem år eller mer (beror ju på vad man vill bli). Därför verkade hotell- och restaurang som ett alternativ. Men man kan såklart inte ha rätt jämt, haha. Gud så tråkigt det var! det första jag tänkte på morgonen då jag vaknade var "Åh nej, kökslektioner idag!" och det är väl inte så man vill ha det. Jag älskar skolan och alla människor där, det var så mycket nya intryck och det gick itnte en dag utan att man träffade någon ny trevlig prick. Det är nog det som jag kommer sakna mest, människorna, alla vänner.
Det värsta är nog att jag kan slå vad om att jag aldrig kommer trivas bättre i en annan skola med vännerna, än vad jag gjorde här. Idag, sista dagen i skolan så höll jag nästan på att börja gråta av att jag kommer sakna de som mycket. Men jag kommer naturligtvis och hälsar på. Ingen som helst tvekan på saken.
Något annat som jag inte tvekar på är att jag ska börja skolan igen till hösten, för jag vet att jag måste ha en gymnasieutbildning för att komma någon vart i livet. Så det så!

Nu sitter jag här hemma hos Annie medans hon är hos sin sångpedagog, för första gången, Good luck babe!
När hon kommit hem igen ska vi ta och sjunga lite sing star, det var galet kul! Jag förlorade dock hela tiden, men men. Det är smällar man får ta ibland, haha!

Puss T


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0